"Man lever rövare, är lycklig och man dansar till musik, man dricker sista slatten och förtrollas av en blick.
Man hamnar i ett vakuum när fyllan sätter in, man förlorar sina hämningar och tiden står helt still.
Men när gryningsljuset kommer och när spriten tagit slut, när all glädje blir till ångest och man minns allt som man gjort.
Då ska vi samlas runt den glöden, som innan varit eld. Då ska vi gråta i en änglakör och ångra det som hänt.
Sen när morgonen nalkas och när vindarna har vänt, då ska vi ångra våra synder och förlorade dygd.
Då står vi ensamma, skamsna med ett minne diffust över något man gjorde eller borde ha gjort.
Men när gryningsljuset kommer och när spriten tagit slut, när all glädje blir till ångest och man minns allt som man gjort.
Då ska vi samlas runt den glöden, som innan varit eld. Då ska vi gråta i en änglakör och ångra det som hänt.
Då ska vi samlas runt den glöden, som innan varit eld. Då ska vi samla våra krafter och blåsa liv i elden igen. "
0 tankar om inlägget:
Skicka en kommentar